Computer leh Laptop hi enkawl uluk loh chuan a lo muang (slow) zung zung a, a khawl (hardware) pawh a chhia hma bik thin. I khawl hmanlai kum tam tak a hman theih nana enkawl dan pawimawh zualte hetiang hian i lo en teh ang:
1. Pawnlam Tifai Rawh (Hardware Cleaning)
Vaivut leh bawlhhlawh hian computer fan a tibuai a, a tisa (overheat) hma bik thin.
Screen tifai rawh: Mi tam takin glass cleaner (Colin ang chi) an hmang thin a, hei hi a dik lo. Puan nem tak (Microfiber cloth) leh tui tlem te emaw, screen cleaner bik chauh hmang rawh.
Keyboard leh Fan: Keyboard kar leh fan kua-a vaivut awmte hi 'Compressed air' emaw, 'Soft brush' (bristle nem tak) hmangin i thian fai thin tur a ni.
Tui lakah fimkhur rawh: Computer bulah tui emaw, thingpui emaw in loh a him ber. A nih loh pawhin i laptop-ah khan 'Keyboard skin' i hmang thei ang.
2. A chhungril (Software) Tifai Rawh
A pawnlam fai ringawt a tawk lo, a chhung rila "digital garbage" (bawlhhlawh) paih ziah a ngai.
Temporary Files paih rawh: Windows i hman chuan
Windows + Rhmet la,%temp%tih chhu la, folder lo inhawng chhunga file zawng zawng kha paih vek rawh. Hei hian computer a tichak hle.Unused Apps: App i hman miah loh, i computer-a awm rengte kha 'Uninstall' vek rawh.
Startup Apps thunun rawh: Computer i on ruala app lo in-on nghal zung zung (Spotify, Steam, etc.) kha titawp rawh.
Task Manager > Startupatangin i 'Disable' thei ang.
3. Battery leh Power Enkawl Dan
Laptop battery a lo chhiat hma loh nan:
100% ah kher chhut reng suh: Laptop tam tak hian 100% a tlin pawha charger pawh (plug-in) reng hian battery a tichhia hma thin. 80% vel thleng chauh chhut hi a hrisel ber.
Sleep vs Shutdown: Hun rei lo te (minutes 30 vel) i kalsan dawn chuan 'Sleep' rawh. Mahse, nitin i hman zawh chuan 'Shutdown' ziah a tha zawk, a chhan chu RAM leh background process zawng zawng a chawlh tir vek vang a ni.
4. Laptop Tisa Pumpelh Rawh (Heating Issue)
Computer a sat em em hian a hmanraw chhungte (Processor, GPU) a chhia hma thin.
Hard Surface-ah chauh dah rawh: Laptop hi mutna (bed) emaw, puan (sofa) chunga dah hian a hnuai lama fan kua kha i hnawp tlat thin a ni. Dawhkan emaw, 'Laptop stand' hmang ziah rawh.
Ventilation: I laptop fan-in thli a hip luhna leh a chhuahna lai kha eng mahin a hliah loh nan fimkhur rawh.
5. Security leh Update
Antivirus: Windows i hman chuan 'Windows Security' (Defender) hi a tawk hle, mahse website rintlak loh leh link hriat loh lakah fimkhur rawh.
System Update: Windows Update leh Driver update-te hi ti ziah rawh. Hei hian computer 'bugs' a siam tha a, a tichak bawk thin.
Summary (Tlangpui Thlipina)
Kar khatah vawi khat tal a pawnlam vaivut thian fai la, thla khatah vawi khat tal temporary files paih fai rawh. Heng i tih hian i computer hman a nuam ang a, a daih rei bawk ang.
No comments:
Post a Comment
Lo comment ve rawh le.